Lokalpolitiken flyter på och det börjar närma sig nytt val. För egen del har jag varit med i nästan två mandatperioder och många olika frågor har runnit under broarna.
Civilt, utanför politiken jobbar jag som företagsarkitekt eller som det heter internationellt enterprise architect. En del kanske tänker att det handlar om IT-frågor men faktum är att det för mig handlar om att kunna skapa övergripande, filosofiska och välstrukturerade beskrivningar av både verksamhet och IT-system och verksamheten är det centrala. Ofta är man huvudperson för att ta komplicerade beslut där alla svaren är olika nyanser av grått, och flera nästan lika bra.
Som en del av detta planerar jag att skriva lite om hur man kan beskriva Hörby. Liksom all annan filosofi kan man tolka saker på många olika sätt och det finns varken rätt eller fel.
Normal när vi tar beslut i våra nämnder funderar vi kanske mest på Hörby som en likartad helhet, där allt är likadant. Vi är en liten kommun till befolkningen sett men kanske inte så liten på kartan.
Syftet med en bra beskrivning, eller modell som det kallas, är att hitta sätt att skapa fler nyanser av vad Hörby är eller vilka som bor i Hörby. Detta kan man göra på många sätt och flera av dem passar bra att kombinera.
Hörbys tre olika bygder
I detta första inlägg vill jag börja med att dela kommunen i tre olika bygder; tätort, byar och landsbygd. Jag tänker så här;
Tätort
Med Tätort menas i praktiken Hörbys tätort. Utanför kommunen finns Höörs och Sjöbos tätorter. I Hörby har vi bara en tätort, medan vissa kommuner som Lund har flera tätorter.
Byar
Runt om tätorten finns det fortfarande en del samhällen som faktiskt är ganska stora och samlade. Exempel på dessa är Önneköp, S. Rörum, Ludvigsborg etc. Jag drar ingen gräns i storlek och vet inte om Västerstad räknas men om det räknas, vet jag inte om Dala räknas. Här krävs lite fingertoppskänsla.
Landsbygd
Själv bor jag på landsbygden. Vi är förstås flera hus men bara en handfull och få av oss har en granne så nära att man normalt märker av den. Området är trots allt betydlig mer areal fält eller skog än det är bebyggelse. Hit tänker jag att Vedåkra, Västerstad med flera hör hemma.
Användningsområde: Landsbygdspolitik i allmänhet
Man kritiserar ofta de flesta partier för att glömma landsbygdspolitiken och det kanske är helt befogat – vi pratar sällan om hur frågorna slår olika mot tätort, byar och landsbygd. I vissa fall ställer vi frågan om vilken effekt det får på förvaltningen om dom skall köra långa sträckor på landsbygden, men något mer strukturerad analys görs sällan som jag känner till.
Vi inom Miljöpartiet har länge sett att landsbygdspolitiken är viktig och försöker härmed ta det till en ny nivå genom att skapa en “modell” för att handgripligen analysera frågor från dessa tre perspektiv där två av dem faller inom ramen för landsbygdspolitik och en är landsbygdspolitik på riktigt.
Användningsområde: Skolfrågan
Ett annat område som är högaktuellt är landsortsskolorna, dvs skolor som riktar sig till de som bor i byar eller på landsbygd. Genom att använda Hörbys tre bygder får man genomgående mer nyans i synen på skolan och kan börja bygga ett bra underlag som, när det skrivs så här, givetvis inte kommer med några överraskningar utan mest lyfter fram självklarheter
| Faktor | Tätort | Byar | Landsbygd |
|---|---|---|---|
| Befolkningstäthet | Hög | Medel | Låg |
| Uppsamlingsområde för en lagom skola | Fler skolor i en tätort | Flera byar för en skola | Stora delar av landsbygden för en skola |
| Färdsätt till skolan | Gång eller cykel, mestadels på trottoar eller cykelbana | Buss som som täcker enstaka byar. Gång eller cykel till bussen, sällan skyddat av trottoar eller cykelbana | Buss som täcker stora områden och behöver köra länge Bussen stannar förmodligen nära - det är för glest för att skapa busshållplatser |
| Omväg för föräldrar att köra | Skolan ligger i tätorten, ofta inte så lång omväg | Skolan kan ligga på vägen och då är det praktiskt, annars stor chans till märkbar omväg | Skolan kan ligga på vägen och då är det praktiskt, annars stor chans till lång omväg |
Så här kan man hålla på och till slut får man fram ett bra och nyanserad underlag som man kan använda för att förstå vad det kan innebära om man flyttar eller slår samman skolor till större enheter.
Sammanfattning
Genom att skapa en mer nyanserad bild av Hörby blir det lättare att utvärdera hur politiska beslut slår mot olika delar av kommunen. Man kan också skapa en tydlighet i hur man bedömer konsekvenserna av olika beslut, det är inte alltid självklart att man är överens om prognosen, eller att det blir som man förväntade sig.
Detta är det första inlägget i frågan, kanske blir det flera innan valet – följ oss gärna så får vi se.